Direktlänk till inlägg 25 januari 2011
Kvällen började med blodvite... W skulle hjälpa till med middagen. Salladen föll på hennes lott. Men som hon skar sig. Med tanke på hur mycket blod som kom borde inte tummen sitta kvar. Men jag kan lugna er med att den gör det.
Grät gjorde hon åxå. Massor. Hon blev ju jätterädd. Själv var jag helt lugn, sansad och saklig. Högläge, tryckförband och lugnande prat. Blir alltid sån när det händer allvarliga saker. Men så fort jag lämnade hemmet, efter middagen, för att skjutsa Soffan... ja, då fick jag nästan kräkkänslor när jag tänkte på att mitt älskade barn gjort sig så illa. Hmm... bättre så iofs så hon slipper se.
När jag kom hem igen var hon nybadad och tummen hade sedan länge slutat blöda. Så det var inte tal om att stygn behövdes i alla fall.
Kvällens tårar var inte slut med det. Nä, jag "plågade" mig själv med att se "Sofias änglar". Fixar inte sådana program utan att gråta mig mosig. Den som såg det och inte berördes är hjärtlös. Tror jag. Vilken programidé. Underbart!!!!
Såg äntligen klart "Narnia" åxå. Bra film. Nu väntar trean nån kväll.
Nä, nu - sängen. Sov gott å dröm sött!!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|